Powerpuffen

2-barnsmamma som lever för de små ögonblicken. Älskar trädgård, mat och vin.

Resan påbörjad

Kategori: Allmänt, Kost, Träning

Nu är jag på väg mot ett hälsosammare liv. Jag är snart där jag var för ett år sedan, dvs minimalt med socker (godis ibland är OK) och kolhydrater och träning 3-4 gånger i veckan. Smal ska jag bli. Jagvill inte behöva be om ursäkt för det. Jag har en smal kroppstyp, magerlagd kroppstyp, som en läkare sa. När jag bara lägger på mig några kilon så hänger det och jag har i detta nu celluluter över hela kroppen. Bara av att ha gått upp ca 6 kilo. Jag har celluliter på överarmarna, på magen, på ryggvalkarna, på låren. Ja, överallt. Tyckte till och med, på allvar, att jag såg vågor av cellisar i ansiktet för några veckor sedan när det var som värst. 
 
Nu har jag i alla fall påbörjat min resa och om allt går bra och jag känner mig lite mer fit i helgen så ska jag ut och handla ett par byxor. Ja, som en belöning. 
 
Jag vill poängtera att jag tycker runda former är fina. En del är jättefina i sina runda former, även om de är så kallat överviktiga. Det är bara det att jag inte mår bra av det. Och det måste man få tycka. Anser någon att jag hetsar eller triggar så snälla läs inte min blogg. Jag berättar om mitt liv och min kamp för att må bra. Det måste jag få göra. 

Kilovis

Kategori: Allmänt

Jag har inga graviditetskilon att bli av med. Jag har däremot amningskilon! De ska av illa kvickt. Jag vill komma i mina kläder utan att ha en putmage som jag måste dra in för att inte få kommentarer om att en trea är på väg.
 
Det är lite infekterat det här med vikt. Varför jag ändå skriver om det, det beror på mitt synsätt som följer: är det OK för män att skriva om det? Ja, då är det OK för kvinnor. För om en man skriver att han gått upp några kilon när hans kvinna var gravid, och nu ska försöka bli av med dessa, då är det ingen som bryr sig. Men när en mamma skriver att hon ska gå ner, ja, då vikthetsar hon. Och det är så jäkla skevt. Jag bryr mig inte om du gått upp 5, 10 eller 30 kilo och sedan inte går ner dem. Jag pratar inte illa om överviktiga. Jag vet bara vad jag trivs med, och det måste jag få skriva. Jag pratar inte högt om det, däremot. Bara skriver, bloggar om det. För jag resonerar såhär: Jag ser inte kvinnor som stackars omyndiga, viljelösa saker som måste skyddas från vikthets för att de annars köper ett helt koncept och tvingar sig underkasta sig det. 
 
Jag köper inte att jag är en dålig förebild som skriver om viktnedgång. En man som vill gå ner 5 kilo är ingen dålig förebild för andra män. Varför skulle jag då vara en dålig förebild? För att samhället ser ut som det gör? Nej, den gubben går inte. Varför inte börja med att kvinnor får göra allt som män får utan angrepp från andra kvinnor? Vad sägs om det?