Powerpuffen

2-barnsmamma som lever för de små ögonblicken. Älskar trädgård, mat och vin.

Pains

Kategori: Allmänt, Gravid, Gravidkrämpor

Igår hade dottern gymnastikavslutning. På väg därifrån sneddade jag uppför ett par bänkar och det skulle jag inte ha gjort. Jag fick så ont i ena höften, foglossningen blev värre. Jag haltade till bilen och fick konstiga blickar. Hallå, magen... ingen som hört talas om foglossning. Folk trodde nog att jag gjort på mig, haha. Men det var inte det lättaste att ta sig fram i normal hastighet. Ischiassmärtan får mig att jämra mig och aja och oja högljutt. Nu är dte snart dags för babyn att komma...mer smärta. Precis vad man behöver... 

Tillståndet

Kategori: Allmänt, Gravid, Gravidkrämpor

Jag är i vecka 38 nu. Operationsärret har läkt bra. Där är lite suturtråd kvar, som en knut, som jag inte vågar dra bort eftersom det ser ut som en sårskorpa. Får hoppas att den trillar av av sig själv.
 
Jag har börjat lite lätt med mina 2 kg hantlar igen. Känner tydligt att styrkan är borta, det tar emot att lyfta tungt. Och man ska ju inte heller lyfta tungt efter operation eller under graviditet. Men jag som hade hoppats hålla mig i form, jag får ta det lugnt och ta myrsteg till samma styrka som innan. Nu 3 veckor innan nedkomst ska mitt fokus ligga på att få upp konditionen, det gör både mig och babyn gott. Konditionsträning stärker även babyns hjärta, det är värt att tänka på. 
 
Är man i någorlunda god kondition under graviditeten påverkar det sannolikt förlossningen, eftersom både mamman och babyn är bättre rustade för att klara det styrkeprov som en förlossning innebär. Det ska vara min ledstjärna de kommande veckorna. 
 
Jag har börjat få problem med ischias. Precis som förra gången alltså. Jag var ute i trädgården och jobbade i flera timmar igår, med pauser emellan förstås, och då kände jag att nerven kom i kläm allt oftare. Speciellt när man lutar sig framåt eller ska sätta sig/ ställa sig upp. Det är väl bara att stå ut. Det försvinner sen. Förhoppningsvis...
 

Stiltje

Kategori: Allmänt, Gravid, Gravidkrämpor, operation

Det har gått 9 dagar sedan min operation och det går framåt. .
Jag klarar mig utan värktabletter  (igår tog jag bara en för att komma upp på morgonen).
Men jag är deprimerad. Dels på grund av sysslolösheten, dels på grund av att jag inte ens kan röra mig som vanligt. Jag kan inte gå längre sträckor, inte göra gravidyogan. Jag stelnar och går omkring som en puckelryggig gumma. Jag kan inte bära något som väger mer än 1 kg. Operationssåret/ärret ömmar och smärtar och drar. Jag ska lägga om det idag, tejpa om det, så får jag se hur det läkt. Senast i förrgår vätskade det från såret, så det är nog inte helt läkt. 
 
Jag vill bara bli rörlig och kunna åka iväg någonstans. Jag sitter som i husarrest och alla rörelser jag gör får det att strama i såret. 
 
Babyn mår i alla fall bra. Jag måste finna tröst i de små sakerna just nu.